Metalnan Pisá den Mèst di Sargassum ta Ser Apsorbá pa e Matanan

Un eksperimento konhunto entre WWF-México i STINAPA Bonaire ta konkluí ku tera bruá ku sargassum ta kontené nivelnan mas haltu di arséniko i cadmium, ku ta metalnan pisá ku por ta tóksiko pa e ser humano i pa e animalnan. Investigadonan ta atvertí ku sargassum no mester ser usá pa komplementá kuminda di animal, ni por ser usá komo mèst pa berdura, sin ku a hasi investigashonnan mas profundo.

Kiko ta sargassum?

Sargassum ta un lima bruin ku ta drif riba laman i ku tin algun funshon ekológiko importante. Sargassum ta presentá den forma natural, pero dor di kambionan di koriente di laman i oumento di polushon, awor tambe tin sargassum ‘blooms’ ku ta aparesé periódikamente. For di 2011 tabata tin diferente sargassum ‘blooms’ fuerte den Karibe ku tabata tin konsekuensianan riba tereno sosial, medio ambiente i tereno ekonómiko prinsipalmente den horeca, turismo i sektor di peska. Banda di esaki, e suministro periódiko di sargassum tambe ta menasá e refnan di koral, ku ta vulnerabel kaba, e palunan di mangel i e kamanan di lima.

Kitamentu di sargassum © Sabine Engel

E estudio

Pa sa mas tokante e destino di e posibel aplikashon di e sargassum ku a ser suministrá, STINAPA Bonaire den un proyekto konhunto ku WWF México, a investigá si e matanan por a spreit mihó riba tera kaminda a pone mèst di sargassum, i si e metalnan pisá a aparesé den e matanan ku a ser kosechá. Dos kama di mata a ser prepará: un ku tera pa planta mata, i un ku 50/50 ku tera pa planta mata i sargassum seku.

E resultadonan

En general no tabata tin niun diferensia visibel entre e matanan ku a ser plantá den e dos kamanan, pero e muestranan ku a ser analisá na Universidat Radboud ta demostrá ku tin nivelnan haltu di  arséniko den e berduranan di e kamanan ku sargassum. Pa ta eksakto, bok choy tabata tin 37 biaha, zucchini 21 biaha, malabar spinazi 4 biaha i e medio di kultivo sargassum tabata tin 13.5 biaha mas arséniko ku e matanan den e kamanan ku tabata tin tera pa planta so. E nivel di cadmium tambe tabata mas haltu den e matanan ku a ser plantá den e tera ‘sargassum’. E bok choy  tabata 2,5 biaha, zucchini 3 biaha, spinazi 1,3 biaha i e medio 2,7 biaha mas tantu kantidat di cadmium ku e matanan ku a ser kontrolá. Na Universidat Wageningen a investigá muestranan di sargassum di e mesun fuente den kuadro di e estudio “Opportunities for valorization of pelagic Sargassum in the Dutch Caribbean” i tambe a haña nivelnan haltu di metalnan fuerte. Por lesa e rapòrt kompletu riba e website di Wageningen University and Research.

Eksperimento ku matanan © Sabine Engel

Implikashonnan

E implikashonnan di salú ainda no ta totalmente evidente. Tin diferente forma di arséniko orgániko i no orgániko. Solamente na e nivelnan haltu di arséniko orgániko ta nota konsekuensianan negativo pa e ser humano. Seguridat di Kuminda Oropeo  (EFSA) ainda no a determiná e nivelnan di límite.

En realidat, EFSA Panel Kontaminashon den Kadena Alimentisio (EFSA Contaminants in the Food Chain (CONTAM) a publiká datonan den 2010 i a trese dilanti ku no tin nivel arséniko ‘seif’. A pone relashon entre eksposishon largu na arséniko no orgániko i defektonan di kueru, kanser, toksisidat di desaroyo, toksisidat neurológiko, enfermedatnan kardiovaskular, digestion apnormal di glukosa i diabétis (CONTAM, 2010). Tin mester di mas investigashon pa determiná kiko e efektonan ta di e metalnan fuerte aki na momentu ku keda eksponé na un período largu. Awor ku kada bes mas ta bin mas sargassum na e kostanan, paisnan i organisashonnan ta buska formanan inovativo pa por deshasí di e molèster di e sargassum aki.

Ya tin publikashonnan ku a indiká ku por usa sargassum komo material di konstrukshon, kuminda pa bestia òf pa drecha e tera pa kas i kurá. Pero te na momentu ku e efektonan di salú no ta evidente, no ta responsabel pa usa sargassum pa produkshon di kuminda. Pues e ta ofresé solamente posibilidatnan pa material di konstrukshon (seká i komprimí den blòki), biofuel i kisas mèst pa mata dekorativo òf material di konstrukshon manera bambu.

E proyekto aki ta finansiá pa WWF-NL, ku kontribushonnan di Radboud University.