ReefGrazers

Refnan di koral den Karibe ta bou di menasa. Kambio di klima, orkan, malesa i polushon a hasi nan débil. Na hopi ref alga ta dominá, hasiendo koral difísil pa krese. Esaki ta parsialmente debí na pèrdida di espesie klave ku ta kome alga, manera kangreu grandi di Karibe, West Indian top shell i West Indian sea egg. Peska eksesivo i malesa a redusí nan poblashon drastikamente. E proyecto ReefGrazers lo traha riba restourashon di e salú di refnan na Boneiru, St. Eustatius i Saba dor di trese e animalnan aki bèk. Dor di oumentá nan poblashon, e proyecto ta yuda refnan rekonstruí i soportá peska sostenibel.

Kolaborashon pa konservashon di naturalesa

E proyekto ReefGrazers ta un kolaborashon entre Van Hall Larenstein University of Applied Sciences, Wageningen University, Wageningen Marine Research, Entidat Públiko di Saba, STINAPA Bonaire, STENAPA, Saba Conservation Foundation i WWF-NL. Huntu e organisashonnan ta trahando pa restourá e balansa natural di e ref i investigá e efekto di e proyekto.

Researcher introducing West Indian sea egg on an artificial reef. The reef is caged to measure the effect of the grazer on the algae.

Investigadó ta pone seapel blanku riba un ref artifisial. E ref ta den un kouchi pa midi kua impakto e bestia tin riba e alga. © Alwin Hylkema

Oumento di bestianan ku ta kome alga

Refnan di koral saludabel tin un funshon importante den protekshon di kosta, sostené biodiversidat marino, i proveé kuminda i entrada pa komunidat lokal. Pero sin sierto animalnan, alga ta tuma kòntròl rápidamente i esaki ta tapa koral i ta evitá pa nan rekonstruí. ReefGrazers ta konsentrá riba trese bèk espesie klave ku ta kome alga, manera kangreu grandi di Karibe, West Indian sea egg, i West Indian top shell (whelk). E animalnan aki ta yuda restourá e balansa dor di kontrolá kresementu di alga, lokual ta duna koral e oportunidat pa floresé.

Investigadónan lo studia nan impakto riba e ref i determiná e manera mihó pa oumentá nan poblashon. Dor di siña mas tokante e animal aki i nan ròl den ekosistema, e proyekto por desaroyá strategianan efektivo pa sostené restourashon di ref na largu plaso.

West Indian sea egg (Tripneustes ventricosus) ku ta kome alga riba un ref natural © Alwin Hylkema

Peska sostenibel

Restourá e animalnan aki ta hasi mas ku solamente yuda e ref; e tambe por kreá oportunidat nobo pa peska riba un eskala chikí. Sierto di e espesienan aki, manera kangreu grandi di Karibe i West Indian top shell, tin potensial pa nan kria na un manera sostenibel si por manehá e poblashon. Dor di studia nan kresementu i reprodukshon, e proyekto lo eksplorá kon por piska e animalnan na un manera responsabel sin afektá restourashon di e refnan.

Historia di refnan

Deskubrí nos eksposishon >