Investigashon ku karkó den Lac Bay pa yuda salba e animal
E proyekto piloto Conquer the Future a wòrdu kompletá resientemente na Boneiru. E meta di e proyekto aki tabata pa investigá si ta posibel pa yuda restourá e poblashon di karkó dor di pone karkó chikitu kriá den laman.
Durante e proyekto, a pone mas o ménos 150 karkó hubenil den e áreanan di yerba di laman na Lac Bay. Promé ku esaki, e karkó a haña un tag ku transmisor pa monitoriá nan tur asta si e karkó ta skonde den santu òf den e yerba. Pa un aña largu, investigadónan a kolektá data tokante nan kresementu, sobrebibensia i moveshon. Tur bestia a krese bon, loke ta indiká ku tin sufisiente kuminda. Algun karkó a keda serka di e área kaminda a pone e karkó. Otro karkó a move te 32 meter pa siman, spesialmente ora tin ménos kuminda of ora e koriente di laman tabata fuerte.

E studiante ta midi e karkó ku nan a pone na Lac Bay © Michiel van Nierop
Sobrebibensia di e karkó kria tabata bon, pero investigashon a mustra ku mester a liberá e bestianan ku mas espasio entre nan. Si nan ta hopi serka di otro, predadornan por kue vários karkó mesora. Tambe a sali na klá ku a pesar di e prohibishon, algun hende a saka karkó for di laman. Esaki ta un gran menasa pa e éksito di restourashon.
Pa futuro proyektonan grandi pa pone karkó kriá den laman, ta importante ku hende ta sigui e reglanan di peska. Tambe ta nesesario pa sigui duna informashon tokante e ròl di e karkó den naturalesa i e importansia pa protehé. E karkó no ta solamente importante pa bida marino, pero tambe tin un balor grandi kultural pa e islanan.

A pone e karkó kriá den kouchi promé ku a pone nan den laman © Michiel van Nierop
Durante e 18 luna ku a pasá, investigadónan, studiantenan i organisashonnan di naturalesa a traha huntu riba e proyekto aki. STINAPA Bonaire a dirigí e proyekto, ku konseho tékniko di Carmabi. E karkó hubenil a wòrdu kriá den e Queen Conch Hatchery na Sea Aquarium di Kòrsou. A transportá e bestianan den boto for di Kòrsou pa Boneiru ku sosten di kooperativa FKUP. Piskabon a yuda ku e kouchi den laman kaminda e karkó por a adaptá nan e medioambiente promé ku investigadónan a liberá nan. E proyekto a ser finansiá pa Wereld Natuur Fonds i Seacology.